.Måndag 23/5...
hur blir man perfekt? vad är perfekt egentligen?
när jag var liten, en sådär 10 år kanske sa jag att jag skulle ha minst sex barn, jag skulle helst ha första barnet innan 20 jag skulle ha rest jorden runt och vara den lyckligaste människan i världen. aldrig ha nå problem, ha en snygg karl som avgudade mig och som alla andra också ville ha.. är de att vara perfekt?
själv sitter jag här i mina underkläder just uppkommen från badkaret, snart 22 år gammal arbetslös och flyttar snart hem till mamma igen. vem är de som bestämmer att inte de kan vara perfekt?
om jag skulle beskriva min perfekta framtid nu skulle den vara helt annorlunda. jag skulle resa och lära mig om olika länderskulturer. jag skulle komma hem och läsa vidare inom nått yrke jag brinner för och som egentligen inte alls behöver vara välbetalt.. jag ska skaffa mig en familj som är lika kantstött och udda som jag. jag ska bo i ett ostädat hem jag ska ha barnspya på urtvättade mjukisbyxor och finniga tonårsungar som skriker, målbrott och andra bekymmer. de är okej att vara bitter ibland. bara man får sina stunder tillsammans. de viktigaste är inte att man har ett välstädat hem eller nyaste träningskroppen de viktigaste är att man trivs med sig själv och alltid ser sig själv som en vinnare. de gäller att uppskatta de man har istället för att se på andra och saker man inte har.
de som jag ser mest fram emot är att sitta tillsammans med den man delat sitt liv med. gammal, grå och rynkig och tänka tillbaka på sitt och allt man lärt sig och tänka de här har vi gjort bra.
i nuet känns de inte alls lika bra men att ha i bakhuvudet att alla svackor för med sig nånting bra är de som håller en flytande. jag ska hitta mig själv genom att skriva positiva saker som händer i mitt liv och människor som genomför och hjälper de på traven. jag ska leva nu och inte tänka allt för mkt på vad som komma skall. jag ska tacka och uppskatta och ta vara på allt. jag ska göra de som känns bäst för mig de som stärker mig som människa!
när jag var liten, en sådär 10 år kanske sa jag att jag skulle ha minst sex barn, jag skulle helst ha första barnet innan 20 jag skulle ha rest jorden runt och vara den lyckligaste människan i världen. aldrig ha nå problem, ha en snygg karl som avgudade mig och som alla andra också ville ha.. är de att vara perfekt?
själv sitter jag här i mina underkläder just uppkommen från badkaret, snart 22 år gammal arbetslös och flyttar snart hem till mamma igen. vem är de som bestämmer att inte de kan vara perfekt?
om jag skulle beskriva min perfekta framtid nu skulle den vara helt annorlunda. jag skulle resa och lära mig om olika länderskulturer. jag skulle komma hem och läsa vidare inom nått yrke jag brinner för och som egentligen inte alls behöver vara välbetalt.. jag ska skaffa mig en familj som är lika kantstött och udda som jag. jag ska bo i ett ostädat hem jag ska ha barnspya på urtvättade mjukisbyxor och finniga tonårsungar som skriker, målbrott och andra bekymmer. de är okej att vara bitter ibland. bara man får sina stunder tillsammans. de viktigaste är inte att man har ett välstädat hem eller nyaste träningskroppen de viktigaste är att man trivs med sig själv och alltid ser sig själv som en vinnare. de gäller att uppskatta de man har istället för att se på andra och saker man inte har.
de som jag ser mest fram emot är att sitta tillsammans med den man delat sitt liv med. gammal, grå och rynkig och tänka tillbaka på sitt och allt man lärt sig och tänka de här har vi gjort bra.
i nuet känns de inte alls lika bra men att ha i bakhuvudet att alla svackor för med sig nånting bra är de som håller en flytande. jag ska hitta mig själv genom att skriva positiva saker som händer i mitt liv och människor som genomför och hjälper de på traven. jag ska leva nu och inte tänka allt för mkt på vad som komma skall. jag ska tacka och uppskatta och ta vara på allt. jag ska göra de som känns bäst för mig de som stärker mig som människa!
Kommentarer
Postat av: fia
fyy satan så sant :)
Trackback
